Calderon's English-Spanish-Tagalog Dictionary Free dictionaries at TranslationDirectory.com. translation job
Home Free Glossaries Free Dictionaries Post Your Translation Job! Free Articles Jobs for Translators

Calderon's English-Spanish-Tagalog Dictionary
(Starting with "S" part 3)



By Jeroen Hellingman,
Netherlands

jeroen[at]bohol.ph
http://www.bohol.ph/calderon.php




Become a member of TranslationDirectory.com at just $12 per month (paid per year)




Advertisements:



Use the search bar to look for terms in all glossaries, dictionaries, articles and other resources simultaneously



A1 | A2 | B1 | B2 | C1 | C2 | C3 | D1 | D2 | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P1 | P2 | Q | R | S1 | S2 | S3 | T | U | V | W | X | Y | Z



English, Grammar [Pronunciation]

Spanish

Tagalog

Steam, v. [stím]

Vahear

Umusok, umasó.

Steamer, w. [stímer]

Vapor, buque de vapor

Bapór.

Steed, n. [stíd]

Caballo de regalo

Kabayong pangregalo.

Steel, n. [stíl]

Acero

Acero; patalím.

Steep, adj. [stíp]

Escarpado; escabroso

Matarik; bakubakô, talabis.

Steep, n. [stíp]

Precipicio

Dalusdos.

Steep, v. [stíp]

Empapar

Tigmakin.

Steeple, n. [stipl]

Torre, campanario

Moog, latore, kampanaryo.

Steer, n. [stir]

Novillo

Guyang toro.

Steer, v. [stir]

Dirigir el rumbo ó la embarcacion

Umugit; mamiloto.

Steerage, n. [stíredch]

Direccion en el rumbo

Pag-ugit; pamimiloto.

Stellar, adj. [stélar]

Astral, estrellado

Nauukol sa bituin.

Stem, n. [stém]

Tallo

Tangkay.

Stem, v. [stém]

Cortar la corriente; ir contra viento ó marea

Sumubà; sumungsong.

Stench, n. [sténch]

Hedor, hediondez

Bahò, alingasaw.

Stenographer, n. [stenógrafer]

Estenógrafo

Marunong ng estenograpyá.

Stenograpy, n. [stenógrafi]

Estenografía

Estenograpya, karunungan sa pagsulat ng mga tandang nagkakahulugan ng salitâ.

Step, n. [step]

Paso; escalon

Hakbang; baytang.

Step, v. [step]

Dar un paso

Humakbang.

Step-brother, n. [step-bródzer]

Medio hermano

Kapatid na lalake ng anák ng pangalawang asawa ng ama ó iná.

Stepdaughter, n. [stepdóter]

Hijastra

Pamangking babae sa pakinabang.

Stepfather, n. [stepfádzer]

Padrastro

Amain sa pakinabang.

Stepmother, n. [stepmódzer]

Madrastra

Ale sa pakinabang.

Stepping-stone, n. [stéping-ston]

Piedra pasadera

Batong hakbangan, batong laktawan.

Stepsister, n. [stepsíster]

Media hermana

Kapatid na babae ng anák ng pangalawang asawa ng amá ó iná.

Stepson, n. [stépson]

Hijastro

Pamangking lalake sa pakinabang.

Stereotype, n. [stériotaip]

Estereotipia

Estereotipya.

Sterile, adj. [stéril]

Estéril

Basal; baog.

Sterility, n. [steríliti]

Esterilidad

Kalagayang basal ó baog.

Stern, adj. [stérn]

Austero, rígido, severo

Masungít, mahigpít.

Stern, n. [stérn]

Popa

Hulihán ng sasakyan.

Stertorous, adj. [stértorous]

Roncador

Hílikin, naghihilík.

Stew, n. [stiú]

Carne estofada

Ginisá.

Stew-pan, n. [stiú-pen]

Cazuela

Kawalì, gísahan.

Steward, n. [stíuard]

Mayordomo

Mayordomo, katiwalà.

Stick, n. [stíc]

Palo, palillo; bastón

Palo; patpat, bastón, tungkód.

Stick, v. [stíc]

Pegar, unir

Idikit, ikapit.

Sticky, adj. [stíki]

Pegajoso, viscoso

Malagkít.

Stiff, adj. [stif]

Tieso, duro

Unát, banát, matigás.

Stiffen, v. [stífn]

Atiesar, endurecer

Unatin, banatin, patigasin.

Stiffness, n. [stífnes]

Tesura, dureza

Tigas, katigasan.

Stifle, n. [stifl]

Sofocar, apagar, extinguir

Sugpuin, patayin, ang anomang nagniningas.

Stile, n. [stáil]

Estilo; portillo con escalones

Estilo, gawî; pintuang may mga baytang.

Stiletto, n. [stiléto]

Verduguillo

Panaksak.

Still, adj. [stil]

Silencioso, tranquilo, quieto

Tahimik, walang imik, walang kibô.

Still, adv. [stil]

Todavía, aun

Pa, gayon man.

Still, n. [stil]

Alambique

Alakán, gáwaan ng alak.

Still, v. [stil]

Aquietar, acallar, aplacar

Patahimikin, payapain.

Stilts, n. [stilts]

Zancos

Tiyakad.

Stimulant, adj. [stímiulant]

Estimulante

Pangpalakas, pangpabuyo

Stimulate, v. [stímiulet]

Estimular

Magbuyó, mag-udyok.

Sting, n. [sting]

Aguijon; punzada; picadura

Tibò; durò, tukâ, kagat.

Sting, v. [stíng]

Picar ó morder un insecto

Mátibò, mátukâ, mákagat.

Stingy, adj. [stíndchi]

Mezquino, tacaño, ruin

Maramot, kuripot.

Stink, n. [stínk]

Hedor, mal olor

Bahò, alingasaw, anghít, bantót.

Stink, v. [stínk]

Heder

Bumahò, umalingasaw.

Stint, n. [stínt]

Límite, restriccion

Hanggá, koto.

Stint, v. [stínt]

Limitar

Kotohan, bigyan ng hanggá.

Stipend, n. [stáipend]

Estipendio, sueldo, paga

Bayad, kabayaran, upa, sahod.

Stipulate, v. [stípiulet]

Estipular

Makiusap, lakarin ang isang kásunduan, makipagkayarî.

Stipulation, n. [stipiulécion]

Estipulacion

Káyarian, kásunduan, sálitaan.

Stir, n. [stir]

Movimiento, conmocion, tumulto

Galaw, kilos; halò, luglog; guló.

Stir, v. [stir]

Remover, agitar

Haluin, alugin, luglugin, kalikawin.

Stirrup, n. [stírap]

Estribo

Estribo.

Stitch, n. [stítch]

Puntado, cada una de las lazadas ó nuditos de las medias

Durò, tusok.

Stitch, v. [stítch]

Coser

Tumahî.

Stock, n. [stóc]

Tronco; leño; ganado en general, fondo

Punò (ng kahoy;) tangkay; kahoy; mga hayop; nakataan.

Stock, v. [stóc]

Proveer, abastecer

Magtaan, maglaan.

Stocking, n. [stóking]

Media

Medyas.

Stoker, n. [stóker]

Fuellero

Pugonero.

Stomach, n. [stómac]

Estómago

Sikmurà, tyan.

Stomach, v. [stómac]

Enfadarse, enojarse

Magalít, mag-init.

Stone, n. [stón]

Piedra

Bató.

Stone, v. [stón]

Apedrear

Bumato; batuhin, pukulín.

Stony, adj. [stóni]

Pedregoso

Mabató.

Stool, n. [stul]

Banquillo, taburete

Bangkô, taburete.

Stoop, n. [stúp]

Inclinacion hácia abajo

Yukod, yukô.

Stoop, v. [stúp]

Encorvarse

Yumukod, yumukô.

Stop, n. [stáp]

Parada, pausa

Hintô, tigil.

Stop, v. [stáp]

Detener, parar, suspender

Humintô, tumihil, magpahingá.

Stoppage, n. [stópedch]

Obstruccion, embarazo

Gambalà, hadlang.

Stopple, n. [stopl]

Tapon

Tapon, pasak.

Storage, n. [stóredch]

Almacenamiento, almacenaje

Pagtitinggal, pagiipon.

Store, n. [stór]

Almacen, tienda

Pámilihan, tindahan.

Store, v. [stór]

Surtir, proveer, acumular, acopiar

Magtaan, maglaan, mag-ipon, magtipon, magimbak.

Store-house, n. [stór-jaus]

Almacen

Kamalig na imbakan.

Stork, n. [stórk]

Cigüeña

Tagák.

Storm, n. [storm]

Tempestad, tormenta, borrasca

Unos, sigwa, bagyo.

Storm, v. [storm]

Descargar la tempestad, levantarse una borrasca

Umunos, bumagyó.

Stormy, adj. [stórmi]

Tempestuoso, borrascoso

Maunos, masigwa.

Story, n. [stóri]

Cuento; piso

Kwento, kathang salaysay; piso (ng bahay,) lapag.

Stout, adj. [stáut]

Fornido, robusto, fuerte

Batibot, batipunô, malakas.

Stout, n. [stáut]

Cerveza fuerte

Serbesang matapang.

Stove, n. [stov]

Estufa

Kalan, apuyán.

Stow, v. [stó]

Ordenar, colocar

Mag-ayos, maghusay; maglapag.

Straggle, v. [strágl]

Vagar, corretear

Maggalâ, lumaboy.

Straight, adj. [streít]

Derecho, recto

Matwid, tuloytuloy.

Straight forward, adj. [strét forward]

Derecho

Tuloytuloy.

Straighten, v. [stréten]

Enderezar

Twirin.

Strain, v. [strén]

Colar, filtrar

Salain; tawasin.

Strainer, n. [stréner]

Colador

Saláan.

Strait, adj. [streít]

Estrecho, angosto

Makipot, makitid.

Strait, n. [streít]

Estrecho; aprieto, peligro

Gipit, kagipitan, panganib.

Straiten, v. [strétn]

Apretar, reducir á estrechez

Gipitin.

Strand, n. [strand]

Costa, playa, ribera

Baybay, pangpang.

Strand, v. [strand]

Encallar

Sumadsad.

Strange, adj. [stréndch]

Extraño, extravagante

Ibá, kaibá, katakataka, katwâ, kakatwâ.

Strange, v. [stréndch]

Extrañar, admirarse de alguna cosa

Magtaká, manibago, manggilalás.

Stranger, n. [strándcher]

Extrangero

Tagaibang lupain.

Strangle, v. [strángl]

Ahogar

Uminis, sumakal.

Strangulation, n. [stranguiulécion]

Ahogamiento

Pang-iinís, pananakal.

Strap, n. [strap]

Correa, tira de cuero

Sintás, panalì.

Strapping, adj. [stráping]

Abultado, corpulento

Nakaumbok, malakí.

Stratagem, n. [stratádchem]

Estratagema, astucia

Laláng, paraan, hibò.

Strategy, n. [strátedchi]

Estrategia

Paraan, laláng.

Straw, n. [stró]

Paja

Dayami, paha.

Stray, adj. [stré]

Extraviado

Náwawalâ, nakakákawalâ.

Stray, n. [stré]

Descarriamiento

Pagkawalâ, pagkakaligaw.

Stray, v. [stré]

Descarriarse, extraviarse

Mawalâ, máligaw, málihis.

Streak, n. [stríc]

Raya, lista

Guhit.

Streak, v. [stríc]

Rayar

Guhitan.

Stream, n. [strím]

La corriente ó curso del agua que corre, arroyo, torrente, rio

Agos, batis, ilog, bang-bang.

Stream, v. [strím]

Correr, fluir

Umagos, bumuhos, bumugsô.

Streamlet, n. [strímlet]

Arroyuelo

Batis, munting ilog.

Street, n. [strít]

Calle

Daan, lansangan, kalye.

Strength, n. [strénz]

Fuerza, vigor; eficacia, virtud

Lakas, kalakasan; tibay; bisà.

Strengthen, v. [stréngzen]

Fortalecer, fortificar

Palakasín; pagtibayin.

Strenuous, adj. [stréniwœs]

Estrenuo, valeroso

Malakas, matapang.

Stress, n. [strés]

Fuerza; importancia, valor

Lakás; halagá, kabuluhan.

Stretch, n. [strétch]

Estirón, esfuerzo

Tindí; balták.

Stretch, v. [strétch]

Estirar; extender, alargar

Baltakin; hilahin, unatin, banatin.

Stretcher, n. [strétcher]

Cualquiera cosa que sirve para alargar ó estirar á otra

Tindíhan.

Strict, adj. [stríct]

Estricto, rigoroso, severo

Mahigpít, maganít, mabagsik.

Strictness, n. [strícnes]

Rigor, severidad

Higpít, ganít, bagsík.

Stricture, n. [strícchur]

Sello, marca

Tandâ, tatak, marká.

Stride, n. [stráid]

Tranco, un paso largo

Laktaw, hakbang na malakí.

Stride, v. [stráid]

Atrancar

Lumaktaw, humakbang.

Strife, n. [stráif]

Contienda, disputa

Káalitan, pagtatalo.

Strike, n. [stráik]

Golpe

Bugbog, hampás, palò; tamà.

Strike, v. [stráik]

Golpear; tocar

Humampas, pumalò; tumamà.

String, n. [stríng]

Cordon, hilo, cuerda, fibra

Pisì, sinulid, panalì, kwerdas, bagting, hiblá.

String, v. [stríng]

Encordar, templar algun instrumento de cuerdas

Lagyan ng bagting ó kwerdas; timplahín ang tunog.

Stringent, adj. [stríndchent]

Astringente

Mabagsík.

Stringy, adj. [stríndchi]

Fibroso

Mahiblá, mahilachá.

Strip, n. [stríp]

Tira

Gutay.

Strip, v. [stríp]

Desnudar, despojar; descortezar

Hubaran, hubdan; talupan.

Stripe, n. [stráip]

Raya, lista

Guhit.

Stripe, v. [stráip]

Rayar

Guhitan.

Stripling, n. [strípling]

Mozuelo

Batang lalake.

Strive, v. [stráiv]

Esforzarse, empeñarse

Magsikap, magsumikap, magpilit, magpumilit.

Stroke, n. [strók]

Golpe, toque

Tamà, bugbog, dagok, hampás, palò.

Stroke, v. [strók]

Acariciar

Tapikin ng maamò.

Stroll, v. [stról]

Tunar, vagar

Lumaboy, gumalà.

Strong, adj. [stróng]

Fuerte, forzudo, vigoroso

Malakas; matibay.

Stronghold, n. [stróngjold]

Plaza, fuerte

Kutà.

Strop, n. [stróp]

Cuero

Kutad.

Structure, n. [strúcchur]

Estructura, construcción

Pagkakaakmâ, pagkakatayô.

Struggle, n. [strágl]

Lucha, resistencia, contienda

Pungyagî, bunô, labanán, pamook.

Struggle, v. [strágl]

Luchar, contender

Makipagpungyagî, makipagbunô, lumaban.

Strut, v. [strœt]

Contonearse, pavonearse

Lumakad na may kahambugan.

Stub, n. [stab]

Tronco

Punò [ng kahoy], beha, upos.

Stubble, n. [stabl]

Rastrojo

Pasyok, pinagputulan ng dayami.

Stubborn, adj. [stáborn]

Tenaz, contumaz, testarudo

Matigas ang ulo, mapagmatigas.

Stubbornness, n. [stábornes]

Obstinación, terquedad

Katigasan ng ulo, katigasan ng loob.

Stud, n. [stæd]

Poste, estaca; tachon

Tukod, tulos; guhit na pinakaburá.

Stud, v. [stæd]

Tachonar

Guhitan ng pinakabura.

Student, n. [stiúdent]

Estudiante

Ang nag-aaral.

Studious, adj. [stiúdœs]

Estudioso

Masipag mag-aral.

Study, n. [stádi]

Estudio

Pag-aaral.

Study, v. [stádi]

Estudiar

Mag-aral.

Stuff, n. [staf]

Materia, material

Bagay, kasangkapan.

Stuff, v. [staf]

Engullir, trazar

Magmualan, sumakmal.

Stuffing, n. [stáfing]

Relleno

Panglaman; panimplá.

Stumble, n. [stámbl]

Tropiezo, traspie

Tisod, dupilas.

Stumble, v. [stámbl]

Tropezar, deslizarse

Mátisod, mádupilas.

Stumbling-block, n. [stámbling-blac]

Tropezadero; piedra de escándalo

Kinatitisuran; pinagkakasalahan.

Stump, n. [stamp]

Tronco de un árbol

Punò [ng kahoy]; tangkay.

Stun, v. [stæn]

Aturdir, atolondrar

Lituhín, tuligin.

Stunt, v. [stœnt]

No dejar crecer

Bansutin.

Stupefaction, n. [stiupifácciœn]

Estupefacción, pasmo; asombro, estupor

Pagkamanga, pagkamaang; panggigilalas.

Stupefy, v. [stiúpifai]

Atontar, atolondrar

Pahangain, tuligin.

Stupendous, adj. [stiúpendœs]

Estupendo, asombroso, maravilloso

Kahangahangà, katakataká, kagilágilalás.

Stupid, adj. [stiúpid]

Estúpido

Hangal, gunggóng.

Stupidity, n. [stiupíditi]

Estupidez, tontería

Kahangalan, kagunggungan.

Stupor, n. [stiúpor]

Estupor, atontamiento

Pagkakamanga, kahanga-lán.

Sturdy, adj. [stárdi]

Fuerte; tieso

Malakas, matibay; matigas, unat.

Stutter, v. [státer]

Tartamudear

Umutal, mautal, magago, magaril, maumíd.

Style, n. [stáil]

Estilo, uso, modo

Gawî, kináhiratihan, paraan.

Stylish, adj. [stáilish]

Elegante, en buen estilo

Mainam, marikit, masarap basahin ó pakinggan.

Suavity, n. [suáviti]

Suavidad, dulzura

Lambot, tamís.

Subaltern, adj. [sœbáltern]

Subalterno, inferior

Sakop, saklaw, mababà.

Subdivide, v. [sabdiváid]

Subdividir

Mulíng hatiin.

Subdue, v. [sabdiú]

Sujetar, dominar

Supilin, pasukuin.

Subject, adj. [sábdchect]

Sujeto, sometido á

Sukò, supil, nasa kapangyarihan ng iba.

Subject, n. [sábdchect]

Vasallo, súbdito; sujeto, materia, tema

Kampon, kabig, kawal; bagay, pinaguusapan, súliranin.

Subject, v. [sabdchéct]

Sujetar, someter

Supilin, pasukuin.

Subjection, n. [sabdchéccion]

Sujecion; yugo

Pagsupil, pagpapasukò; atang.

Subjoin, v. [sabdchóin]

Sobreañadir

Idugtong.

Subjugate, v. [sabchiúguet]

Sojuzgar, sujetar

Supilin, daigín.

Subjugation, n. [sabdchiuguécion]

Sujecion

Pagsupil, pagdaig.

Subjunction, n. [sabdchánccion]

Sobreañadidura

Dugtong, sugpong.

Sublimate, v. [sáblimet]

Engrandecer, ensalzar

Ibunyî, padakilain.

Sublime, adj. [sabláim]

Sublime, excelso

Dakilà, bunyî, magiting.

Sublimity, n. [sablímiti]

Sublimidad

Kadakilaan, kabunyian.

Submarine, adj. [sabmarín]

Submarino

Nasa ilalim ng dagat.

Submerge, v. [sabmérdch]

Sumergir, zambullir

Sumisid, sumukbó, lumubog.

Submersion, n. [sabmérsion]

Sumersión

Sisid, sukbó, paglubog.

Submission, n. [sabmísion]

Sumision

Hinohod, pagsukò.

Submissive, adj. [sabmísiv]

Sumiso, rendido

Napahihinuhod, sukò.

Submit, v. [sabmít]

Someter [se]

Pahinohod, sumukò.

Subordinate, adj. [sábordinet]

Subordinador, inferior

Kampon, mababà.

Subordinate, v. [sábordinet]

Subordinar

Pasukuin, supilin.

Subordination, n. [sabordinécion]

Subordinacion

Pagpapasukò, pagsupil.

Suborn, v. [sabórn]

Sobornar, cohechar

Sumuhol; suhulan.

Subornation, n. [sabornécion]

Soborno, cohecho

Suhol.

Subscribe, v. [sabscráib]

Suscribir, certificar con su firma

Sumuskribé, sumali, magpatotoo ng kanyang lagdâ.

Subscription, n. [sabscrípcion]

Suscripcion, la firma de una carta

Suskripsion, ang lagdâ sa isang sulat.

Subsequent, adj. [sábsicuent]

Subsiguiente

Kasunod.

Subserve, v. [sabsérv]

Servir, favorecer

Maglingkod, kumalingâ.

Subside, v. [sabsáid]

Sumergirse

Lumubog.

Subsidiary, n. [sabsídiari]

Subsidiario

Katulong, nauukol sa saklolo ó abuloy.

Subsidy, n. [sábsidi]

Subsidio, ayuda

Saklolo, abuloy, tulong.

Subsist, v. [sabsíst]

Subsistir, permanecer

Manatile, mamalagì.

Subsistence, n. [sabsístens]

Subsistencia, existencia

Pananatile, pamamalagè.

Substance, n. [sábstans]

Sustancia, ser, esencia, naturaleza de las cosas

Sustansia, lamán.

Substantial, adj. [sabstáncial]

Sustancial, real, material

Nauukol sa lamán ó sustansia, totoo.

Substantiality, n. [sabstanciáliti]

Realidad, la existencia física y real

Katunayan, katalagahan.

Substantiate, v. [sabstánciet]

Hacer existir

Patunayan.

Substantive, n. [sábstantiv]

Sustantivo

Sustantibo.

Substitute, n. [sábstitiut]

Sustituto

Kahalile, kapalít.

Substitute, v. [sábstitiut]

Sustituir

Halinhan, palitan.

Substract, v. [sábstract]

Sustraer

Hugutin, bunutin; awasín, bawasin.

Substraction, n. [sabstráccion]

Sustraccion

Paghugot, pagbunot.

Substratum, n. [sabstrétœm]

Lecho

Hígaan.

Subterfuge, n. [sábterfiudch]

Subterfugio, evasion

Pagtakas, pagtataanán.

Subterranean, adj. [sábterrénian]

Subterráneo

Nasa ilalim ng lupà.

Subtile, adj. [sábtil]

Sutil, delicado; perspicaz, penetrante; agudo

Marupok, babasagín, maselang; tuso, matalino, matalas.

Subtility, n. [sábtiliti]

Sutilidad

Katusuhan, kaswitikan.

Subtilization, n. [sabtilizécion]

Sutileza

Panunuso, panunwitik.

Subtilize, v. [sábtilaiz]

Sutilizar

Manuso, manwitik.

Subtle, adj. [sábtl]

Sutil, astuto

Tuso, switik, matalino.

Subtly, adv. [sábtli]

Sutilmente

May katusuhan.

Subtract, v. [sabtráct]

Sustraer, restar

Awasín, bawasin.

Subtraction, n. [sabtráccion]

Sustraccion

Bawas.

Suburb, n. [sáborb]

Suburbio, arrabal

Nayon, pook, arabal.

Suburban, adj. [sabárban]

Suburbano

Nauukol sa nayon ó pook.

Subversion, n. [sabvércion]

Suversion, ruina, destruccion

Pagkasirà, pagkaguhô, pagkawasak.

Subvert, v. [sabvért]

Subvertir, destruir

Sirain, iguhô, iwasak.

Subway, n. [sábwe]

Tunel

Daan sa ilalim ng lupà.

Succeed, v. [sacsíd]

Conseguir, lograr

Magawì, kamtín, ipanalo, ipagwagí, ipagtagumpay, ipagkapalad.

Success, n. [sacsés]

Éxito; salida

Pagkakapalad, pagwawagí, pananagumpay.

Successful, adj. [sacsésful]

Próspero, dichoso, feliz

Mapalad, maginghawa.

Succession, n. [sacsécion]

Sucesión; linaje, descendencia; herencia

Paghalili; lahì, angkan; mana.

Successive, adj. [sacsésiv]

Sucesivo

Sunodsunod, halíhalilí.

Successor, n. [sacsésor]

Sucesor; heredero

Kahalili, tagapagmana.

Succinct, adj. [sacsínt]

Sucinto, breve

Maiklî, maiksî.

Succor, n. [sáccor]

Socorro, ayuda, asistencia, favor

Saklolo, abuloy, tulong, damay.

Succor, v. [sáccor]

Socorrer, ayudar

Sumaklolo, umabuloy, tumulong, dumamay.

Succulence, n. [súkiulens]

Jugosidad

Katas, gatâ, sustansia.

Succulent, adj. [súkiulent]

Suculento, jugoso

Makatas, makatâ, masustansia.

Succumb, v. [sékæmb]

Sucumbir

Sumukò, patalo, padaig.

Such, pron. [sach]

Tal, semejante

Gayon, ganyan.

Suck, v. [sæc]

Chupar, mamar

Umitit, sumuso.

Suckle, v. [sacl]

Amamantar, dar de mamar

Magpasuso; pasusuhin.

Suckling, n. [sákling]

Mamanton

Pásusuhin.

Suction, n. [sácciæn]

Succión

Pag-itit.

Sudden, adj. [sadn]

Repentino, pronto

Biglâ, madalî.

Suddenly, adv. [sádenli]

Repentinamente

Biglâ, kaginsaginsá, kadingatdingat.

Suddenness, n. [sádennes]

Precipitación

Dalî, kabiglaan.

Sudorific, adj. & n. [siudorífic]

Sudorífico

Pangpapawis, nakapagpápawis.

Suds, n. [sœdz]

Lejía de agua y jabon

Lihiyá.

Sue, v. [siu]

Poner por justicia, demandar á alguno en justicia

Lumagay sa matwid, magsakdal.

Suet, n. [siú-et]

Sebo

Sebo.

Suety, adj. [siú-eti]

Seboso

Masebo, matabâ.

Suffer, v. [sáfer]

Sufrir, padecer

Magtiis, magbatá.

Sufferable, adj. [sáferebl]

Sufrible

Nakatitiis, nakapagbabatá.

Sufferance, n. [sáferans]

Sufrimiento, paciencia, pena, dolor

Pagtitiis, pagbabatá, sákit, hirap.

Suffering, n. [sáfering]

Pena, dolor, trabajo

Sákit, hirap, hapis.

Suffice, v. [séfais]

Bastar; satisfacer

Magkasya, sumapat, humusto.

Sufficiency, n. [safíciensi]

Suficiencia; capacidad

Kasiyahán, kasapatán, kahustuhan; kakayahan.

Sufficient, adj. [safícient]

Suficiente; apto, idóneo

Kasya, sapát, husto, may kaya.

Suffocate, v. [séfoket]

Sufocar, ahogar

Uminis; inisín.

Suffocation, n. [sefokécion]

Sufocacion, ahogo

Pag-inís.

Suffrage, n. [sáfredch]

Sufragio, voto

Matwid sa pagboto, boto, pagtungkol.

Suffuse, v. [sefiúz]

Difundir; derramar, verter

Palaganapin, ikalat, isabog; ibuhos, iligwak.

Suffusion, n. [sefiúsion]

Sufusión

Bilíg, kulabà.

Sugar, n. [siúgar]

Azúcar

Asukal.

Sugar, v. [siúgar]

Azucarar

Asukalan, lagyan ng asukal.

Sugar-cane, n. [siúgar-ken]

Caña de azúcar

Tubó.

Sugar-mill, n. [siúgar-mil]

Molino de azúcar

Kabyawan.

Sugary, adj. [siúgueri]

Azucarado

Maasukal.

Suggest, v. [sadchést]

Sugerir

Magmungkahì.

Suggestion, n. [sadchéschon]

Sugestion

Mungkahì, palagay.

Suicide, n. [siú-isaid]

Suicidio; suicida

Pagbibigtí, pagpapatiwakal; ang nagbigtî ó nagpatiwakal.

Suit, n. [siút]

Juego, vestido

Hwego, terno, kasuutan.

Suit, v. [siút]

Adaptar, ajustarse, acomodarse

Ibagay, ilapat, iakmâ, iayon.

Suit, n. [suit]

Cortejo, comitiva

Kapisanan, mga panauhin.

Suitable, adj. [siútabl]

Conforme, conveniente

Bagay, lapat, marapat.

Suitor, n. [suítor]

Pretendiente, amante

Mangliligaw.

Sulkiness, n. [sálkines]

Mal humor

Samâ ng ulo, init ng ulo, samâ ng loob.

Sulky, adj. [sélki]

Regañon, malcontento

Magagalitín, mainit ang ulo.

Sullen, adj. [sálen]

Malcontento, intratable

Masamâ ang loob, sumpúngin.

Sully, v. [sáli]

Manchar, ensuciar

Manchahán, dungisan.

Sulphur, n. [sélfœr]

Azufre

Asupré.

Sultan, n. [séltan]

Sultan

Sultán.

Sultry, adj. [séltri]

Caluroso; sofocante

Mainit, alinsangan; nakaiinis.

Sum, n. [sam]

Suma, resumen

Kabuoan, katúusan.

Sum, v. [sam]

Sumar, recopilar

Tuusín, papagsamasamahin.

Summary, adj. & n. [sámari]

Sumario, compendioso

Maiklî, maiksî.

Summer, n. [sámer]

Verano, estío

Tag-inít, tag-araw, panahon ng pagkakatuyô.

Summit, n. [sémit]

Ápice, punta, cima

Dulo, tuktok, taluktok.

Summon, v. [sámon]

Citar, notificar

Tawagin, paharapín.

Summons, n. [sámons]

Citacion, aviso

Tawag, pagpapaharap.

Sumptuous, adj. [sémchiues]

Suntuoso, espléndido

Marilag, mainam, dakilà.

Sun, n. [san]

Sol

Araw.

Sun beam, n. [sám bim]

Rayo del sol

Sikat ó sinag ng araw.

Sunday, n. [sande]

Domingo

Linggó.

Sunder, v. [sánder]

Separar, dividir

Ihiwalay, hatiin.

Sundry, adj. [sándri]

Varios; muchos

Ilan; marami.

Sunflower, n. [sanfláuar]

Girasol

Mirasól.

Sunny, adj. [sáni]

Brillante como el sol

Masikat, parang araw.

Sunrise, n. [sánrais]

Salida del sol

Pagsikat ng araw.

Sunset, n. [sánset]

Puesta del sol

Paglubog ng araw.

Sunshine, n. [sánsiain]

Claridad del sol

Sikat ó liwanag ng araw.

Sup, n. [sap]

Sorbo

Higop.

Sup, v. [sap]

Sorber, beber á sorbos

Humigop.

Superabound, v. [siuperabáund]

Superabundar

Umapaw, lumabis.

Superabundance, n. [siuperabándans]

Superabundancia

Apaw, paglabis.

Superabundant, adj. [siuperabándant]

Superabundante

Apáw, labis.

Superb, adj. [siupérb]

Soberbio, grande, espléndido

Palalò, dakilà, marilag.

Superficial, adj. [siuperfícial]

Superficial

Mababaw.

Superfluity, n. [siuperfliúiti]

Superfluidad

Kalabisan, pagkakalalò.

Superfluous, adj. [siupérfliues]

Superfluo

Malabis.

Superintend, v. [siuperinténd]

Inspeccionar, vigilar

Sumiyasat, mamahalà.

Superintendent, n. [siuperinténdent]

Superintendente

Tagapamahalà.

Superior, adj. [siupírior]

Superior

Káinam-inaman, kátaastaasan.

Superior, n. [siupírior]

Superior

Punò.

Superiority, n. [siupirióriti]

Superioridad

Kainaman, kataasan.

Superlative, adj. [siupérlativ]

Superlativo

Kátaastaasan.

Supernatural, adj. [siupernácheral]

Sobrenatural

Higít sa kaya ng tao.

Supersede, v. [siupersíd]

Sobreseer, deferir; invalidar

Ipagpaliban; pawalán ng halagá.

Superstition, n. [siuperstícion]

Supersticion

Pámahiin.

Superstitious, adj. [siuperstíciœs]

Supersticioso

Mapamahiin.

Supervise, v. [siuperváis]

Inspeccionar, revistar

Mamahalà, sumiyasat.

Supervision, n. [siupervísion]

Superintendencia

Pamamahalà.

Supervisor, n. [siuperváisor]

Inspector

Tagasiyasat.

Supine, adj. [siupáin]

Supino; negligente

Tihayâ; tamad.

Supper, n. [sáper]

Cena

Hapunan.

Supple, adj. [sapl]

Flexible, manejable

Sunudsunuran, malambot.

Supplement, n. [sápliment]

Suplimento

Dagdag, dugtong.

Supplicate, v. [sápliket]

Suplicar

Mamanhík.

Supplication, n. [saplikécion]

Súplica, suplicacion

Pamanhik, luhog.

Supply, v. [saplái]

Suplir, surtir

Magbigay ó maghulog ng kailangan.

Support, n. [sapórt]

Sosten, apoyo, proteccion

Alalay, tulong, abuloy.

Support, v. [sapórt]

Sostener, mantener; asistir, amparar

Alalayan, lingapin, kalingain, tulungan, damayan, ampunin.

Suppose, v. [supós]

Suponer

Maghinalà, magsapantahà; ipagpalagay.

Supposition, n. [suposícion]

Suposicion

Hinalà, sapantahà; palagay.

Suppress, v. [saprés]

Suprimir, detener

Ipatigil, pigilin, ipahintô.

Suppression, n. [saprécion]

Supresion

Pagpapatigil, pagpapahintô.

Suppurate, v. [sépiuret]

Supurar, echar pus ó materia

Magnanà, magnaknak.

Suppuration, n. [sepiurécion]

Supuracion

Pagnananà, pagnanaknak.

Supremacy, n. [siuprémasi]

Supremacía

Kataasan ng kapangyarihan.

Supreme, adj. [siuprím]

Supremo

Kátaastaasan, pinakamataas.

Surcharge, v. [sarchárdch]

Sobrecargar

Magpasan ng labis, maglulan ng mabigat.

Surcingle, n. [sarsíngl]

Sobrecincha

Panalì sa siyá.

Sure, adj. [siur]

Seguro, cierto

Tunay, totoo, siguro, maaasahan.

Sureness, n. [siúrnes]

Certeza, seguridad

Katunayan, katotohanan, katiwasayan.

Surety, n. [siúrti]

Seguridad; fiador

Katibayan; ang nananagot.

Surf, n. [sœrf]

Marea

Pag iinalón, daluyon.

Surface, n. [sárfes]

Superficie

Balat, ibabaw, mukhâ.

Surfeit, n. [sérfit]

Ahito; empacho

Hilab, kabundatan; sukal ng sikmurà.

Surfeit, v. [sérfit]

Hartar, ahitar

Mabundat, hilaban.

Surge, n. [sardch]

Ola, onda

Alon.

Surge, v. [sardch]

Embravecerse el mar

Umalon, mag-inalón.

Surgeon, n. [sérdchen]

Cirujano

Mangbubusbos, manggagamot ng sugat, ibp.

Surgery, n. [sérdcheri]

Cirugía

Pagbusbós, panggagamot.

Surgical, adj. [sérdchical]

Quirúrgico

Nauukol sa busbós, nauukol sa panggagamot.

Surliness, n. [sérlines]

Mal humor

Sumpóng, samâ ng loob, sungít, init ng ulo.

Surly, adj. [sérli]

Áspero de genio

Masungít, sumpúngin.

Surmise, n. [sarmáis]

Sospecha, aprehensión falsa

Hinalà, sapantahà.

Surmise, v. [sarmáis]

Sospechar, suponer

Maghinalà, magsapantahà.

Surmount, v. [sérmaunt]

Sobrepujar

Dumaig, sumupil.

Surname, n. [sérnem]

Apellido, sobrenombre

Apelyido, pamagat, palayaw.

Surname, v. [sérnem]

Apellidar

Pamagatan.

Surpass, v. [sarpás]

Sobresalir, sobrepujar, exceder, aventajar

Lamalò, umapaw, lumabis, humigit, lumampás.

Surplice, n. [sérplis]

Sobrepelliz

Ábitong maputî ng parè.

Surplus, n. [sérplœs]

Sobrante

Labis, sobra, tirá.

Surprise, n. [sarpráis]

Sorpresa

Gulat, gitlá, hangà, manghâ.

Surprise, v. [sarpráis]

Sorprender

Gumulat, gumitlá, magpamanghâ.

Surrender, n. [sarrénder]

Rendición

Pagsukò.

Surrender, v. [sarrénder]

Rendir, rendirse

Sumukò, patalo, padaig.

Surreptitious, adj. [sareptíciœs]

Subrepticio

Palihím na pagyarì.

Surrogate, v. [sérroguet]

Subrogar

Palitan, halinhan.

Surrogation, n. [særroguécion]

Subrogacion

Pagpapalít, paghahalile.

Surround, v. [saráund]

Circundar, rodear

Ligirin; lumiguid.

Survey, n. [sarvé]

Deslinde de tierras

Pagsukat ng lupà.

Survey, v. [sarvé]

Medir las tierras, heredades etc.

Manukat ng lupà.

Surveyor, n. [sarvéyor]

Agrimensor

Mánunukat ng lupà.

Survive, v. [sarváiv]

Sobrevivir

Mátirang mabuhay.

Susceptible, adj. [suséptibl]

Susceptible

Mahilig, madaling ikiling.

Suspect, adj. [saspéct]

Sospechoso

Mapaghihinalaan, masasapantahà.

Suspect, n. [saspéct]

Sospecha

Hinalà, sapantahà.

Suspect, v. [saspéct]

Sospechar

Maghinalà, magsapantahà.

Suspend, v. [saspénd]

Suspender, colgar; privar, detener

Ibitin, isampay, isabit; sansalain, bawáan.

Suspense, n. [saspéns]

Suspension; detencion, interrupcion

Pagbibitin, pagsasabit; pagpigil.

Suspension, n. [saspéncion]

Suspension

Pagpapatigil.

Suspensory, adj. [saspénsori]

Suspensorio

Sabitán.

Suspicion, n. [saspícion]

Sospecha, recelo; conjetura

Hinalà, sapantahà, bintang.

Suspicious, adj. [saspíciœs]

Suspicaz, receloso; sospechoso

Palabintangin, mapaghinalà, mapagsapantahà.

Sustain, n. [sastén]

Sostener, mantener alguna cosa, apoyar

Alalayan, suhayan, kandiliin.

Sustenance, n. [sástinans]

Sostenimiento

Alalay, suhay, kandilì.

Swab, n. [suob]

Lampazo

Isís, pang-isís.

Swab, v. [suob]

Lampacear

Isisín; mag-isís.

Swaddle, v. [suódl]

Fajar

Bigkisin, talian.

Swaddling-clothes, n. [suódling-cloz]

Pañales

Lampín.

Swagger, v. [suáguer]

Baladronear; alabarse de valiente

Maghambog, magmatapang.

Swaggerer, n. [suáguerer]

Fanfarrón, baladron

Hambog.

Swain, n. [suén]

Zagal, joven aldeano

Binatà ó bagong taong bukid.

Swallow, n. [suálo]

Golondrina; voracidad

Langaylangayan; sakmál.

Swallow, v. [suálo]

Tragar, engullir

Sumakmal, lumamon.

Swamp, n. [suomp]

Pantano

Latian, lablab, labon, kominoy.

Swampy, adj. [suompi]

Pantanoso

Malati, malabon.

Swap, v. [swap]

Cambiar, cambalachear

Pumalit, magpalít.

Sward, w. [suord]

La haz ó superficie de la tierra

Balat ó ibabaw ng lupà.

Swarm, n. [sworm]

Enjambre, gentío; hormiguero

Bunton ó kapal ng tao; lunggâ ng langgam.

Swarm, v. [sworm]

Enjambrar

Magbunton (ang tao).

Swarthiness, n. [swórzines]

Tez morena

Kakuyomanggihan.

Swarthy, adj. [swórzi]

Altezado

Kuyomanggí.

Swash, n. [swosh]

Fanfarronada

Kahambugán.

Sway, n. [swé]

Vibracion, sacudimiento, estremecimiento; poder, imperio

Liguygoy, wagayway, pagpag, liglig; kapanyarihan.

Sway, v. [swé]

Blandir ó vibrar alguna cosa en el aire; dominar

Magwagayway; magpunò.

Swear, v. [swér]

Jurar, ratificar con juramento

Sumumpâ, manumpâ.

Sweat, n. [swét]

Sudor

Pawis.

Sweat, v. [swét]

Sudar

Magpawis.

Sweaty, adj. [swéti]

Sudoso, sudado

Pawisán, mapawis.

Sweep, n. [swíp]

Barredura

Pagwawalís, pagpalís.

Sweep, v. [swíp]

Barrer

Magwalís, pumalís.

Sweeping, n. [swíping]

Barreduras

Pinagwalisán, pinagpalisán.

Sweet, adj. [swít]

Dulce; grato, hermoso

Matamis; kaayaaya, kalugodlugod; magandá.

Sweet, n. [swít]

Dulzura

Tamis, matamis.

Sweeten, v. [swítn]

Endulzar

Tamisán.

Sweetheart, n. [swit-jart]

Querida, novia

Sintá, nobya.

Sweetish, adj. [swítish]

Algo dulce

Matamístamís.

Sweetness, n. [swítnes]

Dulzura

Tamís, katamisán.

Swell, n. [swél]

Hinchazon, bulto

Pamamagâ, alsá, uslî, umbok.

Swell, v. [swél]

Hincharse, hinchar, inflar, abultar

Mamagâ, umalsá, umuslî, umumbok.

Swelling, n. [swéling]

Hinchazon, tumor

Pamamagâ, bukol.

Swelter, v. [swélter]

Ahogarse de calor

Mainis sa init.

Swerve, v. [swérb]

Vagar; desviarse

Lumaboy, gumalà; mápilihis, maligaw.

Swift, adj. [swíft]

Veloz, ligero, rápido

Matulin, maliksí, madalî.

Swiftly, adv. [swíftli]

Velozmente

May katulinan.

Swiftness, n. [swíftnes]

Velocidad, celeridad

Tulin, dalî, liksí.

Swill, n. [swíl]

Bazofia

Labis sa pagkain na patapón; kaning-baboy.

Swill, v. [swíl]

Beber con exceso, emborrachar

Maglasíng, maglangô.

Swim, v. [swím]

Nadar

Lumangoy.

Swindle, v. [swíndl]

Petardear, trampear

Manubà, manekas.

Swindler, n. [swíndler]

Trampista, petardista

Mánunubà, mánenekas.

Swine, n. [swáin]

Marrano, puerco

Baboy.

Swine herd, n. [swáin jerd]

Porquero

Tagapag-alagà ng baboy.

Swing, n. [swíng]

Balanceo, columpio

Indayon, ugoy, ugog, ugâ, pagtitimbangan ng mga batà, pagduduyan.

Swing, v. [swíng]

Balancear; columpiarse

Umindayon, umugoy, umugog; ugain; magduyan.

Swinging, adj. [swínging]

Grande, monstruoso

Malaki.

Swinish, adj. [swínish]

Porcuno, sucio

Parang baboy, marumi.

Swiss, adj. & n. [swís]

Suizo

Taga Swisa ó nauukol sa Swisa.

Switch, v. [swítch]

Varear; sacudir á uno el polvo

Paspasan; pagpagín.

Swoon, n. [swun]

Desmayo

Hilo.

Swoon, v. [swun]

Desmayarse

Mahilo, mawalan ng diwâ.

Swoop, n. [swúp]

El acto de echarse una ave de rapiña sobre su presa

Pagdagit, pangdadagit.

Swoop, v. [swúp]

Coger, agarrar

Dagitin, sunggaban, hawakan.

Sword, n. [sord]

Espada

Tabák.

Sword fish, n. [sórdfish]

Pez espada

Isdang espada.

Syllable, n. [sílabl]

Sílaba

Pantig ng salitâ, sílaba.

Symbol, n. [símbl]

Símbolo, figura emblemática

Sagisag, tandâ na pinagkakakilanlan.

Symbolic(al), adj. [simbólic(al)]

Simbólico

Nauukol sa sagisag.

Symbolize, v. [símbolaiz]

Simbolizar

Sagisagin.

Symmetrical, adj. [simétrical]

Simétrico

Maayos.

Symmetry, n. [símetri]

Simetría

Pagkakaayon-ayon.

Sympathetic, adj. [simpazétic]

Simpático

Magaan ang dugô, maawain, madamayín.

Sympathize, v. [símpazais]

Simpatizar, compadecer

Makidamdam, makidamay, mahabag.

Sympathy, n. [símpazi]

Simpatía

Gaan ng dugô, ganyak ng kalooban.

Symptom, n. [símtom]

Síntoma

Síntomas, tandâ.

Synagogue, n. [sínagog]

Sinagoga

Sinagoga, simbahang hudyó.

Synod, n. [sínod]

Sínodo

Kapulungan ng mga obispo.

Synonym, n. [sínonim]

Sinónimo

Kasingkahulugan.

Synopsis, n. [sinópsis]

Sinopsis, sumario

Kabuoan.

Syringe, n. [sírindch]

Jeringa, lavativa

Labatiba, panumpit ng tubig.

Syringe, v. [sírindch]

Jeringar

Labatibahin.

Syrup, n. [sírap]

Jarabe

Harabe, pulot.

System, n. [sístem]

Sistema

Ayos, sistema, husay.

Systematic, adj. [sistemátic]

Sistemático

Maayos, máhusay.

Systematize, v. [sístemataiz]

Reducir á sistema

Isaayos, lagyan ng ayos.



A1 | A2 | B1 | B2 | C1 | C2 | C3 | D1 | D2 | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P1 | P2 | Q | R | S1 | S2 | S3 | T | U | V | W | X | Y | Z








Find free glossaries at TranslationDirectory.com

Find free dictionaries at TranslationDirectory.com

Subscribe to free TranslationDirectory.com newsletter

Need more translation jobs from translation agencies? Click here!

Translation agencies are welcome to register here - Free!

Freelance translators are welcome to register here - Free!

Submit your glossary or dictionary for publishing at TranslationDirectory.com







Free Newsletter

Subscribe to our free newsletter to receive news from us:

 

Menu

Use More Dictionaries
Use Free Glossaries
Use Free Translators
Use Free Software
Submit Your Dictionary
Post Translation Job
Find Freelance Translators
Read Translation Articles
Register Translation Agency
Submit Your Resume
Obtain Translation Jobs
Visit Language Job Board
Subscribe to Free Newsletter
Buy Database of Translators
Obtain Blacklisted Agencies
Vote in Polls for Translators
Advertise Here
Read our FAQ
Read Testimonials
Admire God's Creations
Use Site Map

Advertisements

translation directory

christianity portal
translation jobs


 

 
Copyright © 2003-2024 by TranslationDirectory.com
Legal Disclaimer
Site Map