Calderon's English-Spanish-Tagalog Dictionary Free dictionaries at TranslationDirectory.com. translation job
Home Free Glossaries Free Dictionaries Post Your Translation Job! Free Articles Jobs for Translators

Calderon's English-Spanish-Tagalog Dictionary
(Starting with "P" part 2)



By Jeroen Hellingman,
Netherlands

jeroen[at]bohol.ph
http://www.bohol.ph/calderon.php




translation jobs


4,400+ Translation Agencies! Click Here to Buy the Database!




Use the search bar to look for terms in all glossaries, dictionaries, articles and other resources simultaneously


 
Web www.TranslationDirectory.com





A1 | A2 | B1 | B2 | C1 | C2 | C3 | D1 | D2 | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P1 | P2 | Q | R | S1 | S2 | S3 | T | U | V | W | X | Y | Z



English, Grammar [Pronunciation]

Spanish

Tagalog

Plaudit, n. [plódit]

Aplauso, aclamacion

Papuri, pakpakan.

Plausible, adj. [plósibl]

Plausible

Kapuripuri, marapat purihin.

Play, n. [pley]

Juego; representacion dramática; el modo de tocar un instrumento

Larô, palabas-dulaan, tugtog.

Play, v. [pley]

Jugar, entretener; tocar un instrumento

Maglarô; tumugtog.

Play-fellow, n. [pléy-felo]

Compañero de juego

Kalarô.

Play-mate, n. [pléy-met]

Compañero de juego

Kalarô.

Player, n. [pléyer]

Jugador; tocador, músico

Ang lumalarô, mánunugtog, músiko.

Playful, adj. [pléyful]

Jugueton, travieso

Malarô, malikot.

Playing-cards, n. [pléying-cards]

Naipes, cartas

Baraha.

Plaything, n. [pléyzing]

Juguete

Larúan.

Plea, n. [pli]

Defensa; excusa; pretexto

Panananggalang, pagmamatwid, dahilan.

Plead, v. [plid]

Alegar, defender en juicio

Mangatwiran, makipagtalo, mananggalang sa paglilitis.

Pleading, n. [plíding]

Acto de abogar

Pagmamatwid.

Pleasant, adj. [plésant]

Delicioso, agradable

Kaayaaya, kalugodlugod.

Pleasantry, n. [plézantri]

Gusto, chanza

Kaligayahan, kaluguran, kasayahan.

Please, v. [plis]

Deleitar, agradar

Umalíw, makalugód, magbigay lugod, magbigay-loob.

Pleasing, adj. [plísing]

Agradable, plancentero

Kalugod-lugod, magiliw, maligayà, mairugín.

Pleasure, n. [plésiur]

Placer, deleite, satisfaccion

Ligayà, lugod, kasiyahán.

Plebeian, adj. & n. [plibíyan]

Plebeyo, bajo, vulgar

Mababà, hamak, karaniwan.

Pledge, n. [pledch]

Prenda; fianza

Lágak, sanglâ, pyansa.

Pledge, v. [pledch]

Empeñar, dar fianzas

Maglagak, magsanglâ, magpyansa.

Plenary, adj. [pléneri]

Plenario, entero

Punô, buô, lubós.

Plenipotentiary, adj. & n. [plenipoténcieri]

Plenipotenciario

Sugò na kinatawan ng isang bansâ.

Plenitude, n. [plénitiud]

Plenitud

Kalubusan, kapuspusán.

Plenteous, adj. [pléntiœs]

Copioso, abundante

Saganà, marami.

Plenty, n. [plénti]

Copia, abundancia

Dami, kasaganaan.

Pleurisy, n. [pliúrisi]

Pleuritis, pleuresía

Sakít sa lalamunan.

Pliable, adj. [plaiabl]

Flexible, dócil, manejable

Sunudsunuran, malumanay, malambot.

Pliancy, n. [pláiansi]

Flexibilidad

Kalambutan, kalubayan.

Pliant, adj. [pláiant]

Flexible, blando

Sunudsunuran, malambot.

Pliers, n. [pláiers]

Alicates

Panipit.

Plight, n. [pláit]

Prenda, fianza

Sanglâ, lagak.

Plod, v. [plod]

Afanarse mucho

Manabík, manggagahaman.

Plodding, n. [plóding]

Trabajo ímprobo

Gawáng walang mápapalâ.

Plot, n. [plot]

Pedazo pequeño de terreno; conspiracion, trama; plano

Munting pitak ng lupà; panghihimagsik, bantâ; plano, banhay.

Plot, v. [plot]

Trazar; conspirar; tramar

Magbanhay; manghimagsik; magbantâ.

Plough, n. [plau]

Arado

Sudsod, araro, pangbungkal ng lupà.

Plough, v. [plau]

Arar, labrar la tierra

Mag-araro, maglinang, bumungkal ng lupà.

Plough-share, n. [pláu-sier]

Reja de arado

Suyod, sudsod.

Ploughing, n. [pláuing]

Labranza

Pag-aararo.

Pluck, n. [plac]

Arranque, tiron

Hila, batak, balták.

Pluck, v. [plac]

Tirar con fuerza; arrancar

Humila, bumatak, bumaltak; maghimulmol, pumuti, pumitas.

Plucky, adj. [pláki]

Gallardo

Makisig, magarà.

Plug, n. [plœg]

Tapon, tarugo

Tasak, pasak, tapon, panakip.

Plug, v. [plœg]

Atarugar

Tasakan, pasakan, tapunán.

Plum, n. [plam]

Ciruela

Sirwelas.

Plumage, n. [pliúmedch]

Plumaje

Balahibo ng mga ibon.

Plumb, n. [plamb]

Plomada

Pabató.

Plumb-line, n. [plámb-lain]

Cuerda de plomada

Hulog na pabató.

Plumber, n. [plámber]

Plomero

Panday-tinggâ.

Plume, n. [pliúm]

Pluma, plumaje

Pakpak, balahibo.

Plump, adj. [plamp]

Gordo, rollizo

Matabâ, mabilog.

Plump, adj. [plamp]

De repente

Pagdaka, karakaraka.

Plump, v. [plamp]

Engordar, hinchar

Tumabâ, bumilog.

Plunder, n. [plánder]

Pillage, robo, botín

Nakaw, agaw, násamsam.

Plunder, v. [plánder]

Saquear, pillar, robar

Mangloob, mangharang, maniil, magnakaw.

Plunge, v. [plandch]

Sumergirse

Sumisid, sumukbó.

Plunger, n. [plándcher]

Buzo

Máninisid, buso.

Plural, adj. & n. [pliúral]

Plural

Plural, mulâ sa bilang na dalawa.

Plurality, n. [pliuráliti]

Pluralidad

Karamihan, kakapalan.

Plus, adv. [plas]

Mas

Sakâ; pa.

Plush, n. [plash]

Triple, tela felpada

Tersiopelo, pelusa.

Ply, v. [play]

Trabajar con ahinco, afanarse

Magsumakit, magsumikap.

Pneumatic, adj. [niumátic]

Neumático

Mahangin.

Pneumonia, n. [niumónia]

Neumonia

Pamamagâ ng bagà.

Pneumonic, adj. [niumónic]

Neumónico

Nauukol sa bagà.

Poach, v. [poch]

Medio cocer [huevos]

Magmalasado [ng itlog].

Pock, n. [poc]

Viruela

Bulutong.

Pocket, n. [póket]

Bolsillo

Bulsá.

Pocket, v. [póket]

Embolsar

Ipamulsá.

Pocket-book, n. [póket-buk]

Cartera, librito de memoria

Kartera, sisidlan ng sulat, ibp.

Pocky, adj. [póki]

Picado de viruelas

Mabulutong, bulutonggo.

Pod, n. [pod]

Viena

Suksúkan ng punglô.

Poem, n. [póem]

Poema

Tulâ.

Poet, n. [póet]

Poeta

Mánunulâ.

Poetess, n. [póetes]

Poetisa

Babaing mánunulâ.

Poetic, adj. [póetic]

Poético

Nauukol sa tulâ.

Poetise, v. [póetais]

Poetizar

Tumulâ.

Poetry, n. [póetri]

Poesía

Tulâ.

Poignancy, n. [póinansi]

Picante; acrimonia

Anghang, kaanghangan.

Poignant, adj. [póinant]

Picante; punzante

Maanghang; maantak, mahapdî, makirot.

Point, n. [póint]

Punta; promontorio; puntillo

Dulo; tulos.

Point, v. [póint]

Apuntar, adelgazar; señalar, enseñar

Tumudlâ; umapuntá, iturò, daliriin.

Point-blank, adv. [póint-blanc]

Directamente

Twid na twid, tuloy-tuloy.

Pointed, adj. [póinted]

Puntiagudo

Matulis.

Pointer, n. [póinter]

Apuntador

Pangturò, panurò, nagtuturò.

Pointless, adj. [póintles]

Obtuso, sin punta

Pudpod, walang dulo.

Poise, n. [póiz]

Equilibrio, contrapeso

Timbang, panimbang.

Poise, v. [póiz]

Equilibrar, balancear, pesar

Timbangán, panimbangán, manimbang, timbangín.

Poison, n. [póizn]

Veneno, cualquiera cosa nociva

Lason, kamandag.

Poison, v. [póizn]

Envenenar, emponzoñar

Lumason, mákamandag.

Poisoner, n. [póisoner]

Envenenador

Manglalason.

Poisoning, n. [póisoning]

Envenenamiento

Panglalason.

Poisonous, adj. [póizonœs]

Venenoso, emponzoñado

Nakakalason, may lason, makamandag.

Poke, n. [poc]

Barjuleta, saquillo, bolsa

Bayong, supot, bulsa.

Poke, v. [poc]

Andar á tientas, buscar alguna cosa á oscuras

Kumapâ, umapuhap.

Poker, a. [pókœr]

Hurgón

Panudlok, pangahig.

Polar, adj. [pólar]

Polar

Nauukol sa dulong hilagaan.

Pole, n. [pol]

Polo; palo

Dulong hílagaan; palo.

Police, n. [polís]

Policía

Pulís.

Policeman, n. [polísmœn]

Policía

Pulís.

Policy, n. [pólisi]

Política de estado

Palakad ng pámahalaan.

Polish, n. [pólish]

Pulimento, bruñido, lustre

Kinis, kintab, buli.

Polish, v. [pólish]

Pulir, alizar

Bulihin, pakinisin, pakintabin.

Polite, adj. [poláit]

Pulido, cortés, urbano

Mahinahon, magalang, mapitagan.

Politeness, n. [poláitnes]

Cortesía, urbanidad

Galang, pitagan.

Politic, adj. [pólitic]

Político; sagaz, diestro

Polítiko; tuso, matalinò.

Political, adj. [polítical]

Político; sagaz

Polítiko; tuso.

Politician, n. [politícian]

Político, estadista

Polítiko, marunong sa lakad ng pámahalaan.

Politics, n. [pólitics]

Política

Karunungan sa pamamalakad ng pámahalaan.

Polity, n. [póliti]

Constitucion política

Pamamalakad ng pamahalaan.

Polka, n. [pólka]

Polca

Polka.

Poll, n. [pol]

Lista de los que votan en alguna eleccion

Tálaan ng nagsisiboto sa alinmang balalan.

Pollen, n. [pólen]

Pólen

Bulo [ng bulaklak].

Pollute, v. [poliút]

Manchar, corromper

Dumungis, magpahamak, sumirà.

Polluter, n. [poliúter]

Corruptor

Máninirà.

Pollution, n. [poliúcion]

Polución, profanacion

Paghamak, paglapastangan.

Poltroon, n. [poltrún]

Cobarde, tímido

Dwag, matatakutín.

Polygamist, n. [políguemist]

Polígamo

Nag-asawa ng marami.

Polygamy, n. [políguemi]

Poligamia

Pag-aasawa ng marami.

Polyglot, n. [póliglot]

Poligloto

Marunong ng maraming wikà.

Pomade, n. [poméd]

Pomada

Pomada.

Pomatum, n. [pométœm]

Pomada

Pomada.

Pommel, n. [pómel]

Pomo de espada

Tangak, bilog na panangga sa puluhan ng tabak.

Pommel, v. [pómel]

Cascar

Bumasag, lumahang.

Pomp, n. [pomp]

Pompa, fausto, esplendor

Kaparangalanan, kahambugán.

Pompous, adj. [pómpœs]

Pomposo, ostentoso

Mainam, marilag.

Pond, n. [pond]

Estanque de agua, pantano

Tangké ng tubig, lawà.

Ponder, v. [pónder]

Ponderar, considerar

Magbulay, magwarì, gumunitâ.

Ponderous, adj. [póndœrœs]

Ponderoso

Mapagbulay, mapagwarì.

Poniard, n. [póniard]

Puñal

Punyál, panaksak.

Pontiff, n. [póntif]

Pontífice, el papa

Papa.

Pontifical, adj. [pontífical]

Pontifical, pontificio

Nauukol sa papa.

Pontificate, n. [pontífiket]

Pontificado, papado

Pagkapapa.

Pontoon, n. [pontún]

Pontón

Punton, bangkang túlayan.

Pony, n. [póni]

Haca, jaco

Kabayong muntî.

Poodle, n. [pudl]

Perro de aguas

Asong pangtubig.

Pool, n. [pul]

Charco, lago

Lawà, dagatdagatan.

Poop, n. [pup]

Popa

Dakong hulihán ng bapor ó ng sasakyan.

Poor, adj. [puár]

Pobre, necesitado; infeliz

Mahirap, salat; kawawà.

Pop, n. [pop]

Chasquido

Putok, lagitik.

Pope, n. [pop]

Papa

Papa.

Popedom, n. [pópdom]

Papado

Pagkapapa.

Popery, n. [póperi]

Papismo

Pananalig sa papa.

Popgan, n. [pópgan]

Escopetilla con que juegan los muchachos

Patás, pasiblang.

Popinjay, n. [pópindche]

Loro, papagayo

Loro.

Popish, adj. [pópish]

Papal

Nauukol sa papa.

Populace, n. [pópiules]

Populacho

Bunton ng tao.

Popular, adj. [pópiular]

Popular, amado del pueblo

Kilala, tanyag sa bayan, kinakatigan ng bayan.

Popularity, n. [popiuláriti]

Popularidad

Pagkatanyag sa bayan.

Populate, v. [pópiulet]

Poblar, multiplicar

Gawing bayan, paramihin.

Population, n. [popiuléciœn]

Poblacion

Mga tao sa isang pook, bayan ó bansá.

Populous, adj. [pópiulœs]

Populoso

Matao.

Porcelain, n. [pórselen]

Porcelana

Porselana.

Porch, n. [porch]

Pórtico, portal

Pintuang mahabà.

Pore, n. [por]

Poro

Kilabot (ng balat).

Pork, n. [pork]

Carne de puerco

Lamán ng baboy, karning baboy.

Porker, n. [pórker]

Puerco, cochino, marrano

Baboy.

Porous, adj. [pórœs]

Poroso

Butasbutás.

Porpoise, n. [pórpois]

Puerco marino

Baboybabuyan (hayop-dagat).

Port, n. [port]

Puerto

Daungán, punduhan ng sasakyan.

Portable, adj. [pórtabl]

Portatil

Dadálahin, nadádalá.

Portage, n. [pórtedch]

Porte; conduccion

Bayad; pagdadalá.

Portal, n. [pórtal]

Portal, portada

Pasukán, pintuan, pintô.

Portend, v. [porténd]

Pronosticar

Humulà.

Portent, n. [portént]

Portento, prodigio

Kababalaghan, katakataká.

Porter, n. [pórter]

Portero

Bantay-pintô, tanod sa pintô.

Porterage, n. [pórteredch]

Porte

Bayad sa pagdadalá.

Portfolio, n. [portfólio]

Cartera

Sisidlan ng mga papel.

Portion, n. [pórcion]

Porcion, parte

Bahagi, putol, hatì.

Portion, v. [pórcion]

Partir, dividir

Hatiin, bahagihin.

Portliness, n. [pórtlines]

Porte majestuoso

Kilos mahal, kilos palalò.

Portly, adj. [pórtli]

Majestuoso, serio

Magarà, magilas, pormál.

Portrait, n. [pórtret]

Retrato

Retrato.

Portray, v. [pórtre]

Retratar

Rumetrato.

Portress, n. [pórtres]

Portera

Babaing bantay-pintô.

Pose, v. [pos]

Confundir; preguntar

Lumitó, tumulig; tumanong.

Poser, n. [póser]

Examinador, pregunta que confunde

Manglilitis, tanong na nakalilito.

Position, n. [posícion]

Posicion, situacion

Lagay, kalagayan; tayô, katayuan.

Positive, adj. [pósitiv]

Positivo, real

Totoo, tunay.

Possess, v. [posés]

Poseer, gozar

Magtaglay, magkamít, magtamó, magkaroon.

Possession, n. [posésion]

Posesión

Pagtataglay, pagkakamít, pagtatamó, pagkakaroon.

Possessor, n. [posésor]

Poseedor

May-arì, nagtatangkilik.

Possibility, n. [posibíliti]

Posibilidad

Pangyayari, bisà.

Possible, adj. [pósibl]

Posible

Maaaring mangyari.

Post, n. [post]

Poste, correo

Haligi, hulugán ng sulat, korreo.

Post-card, n. [póst-card]

Tarjeta postal

Tarheta postal.

Post-master, n. [póst-master]

Administrador de correos

Namamahalá ng korreo.

Post-office, n. [post-ófis]

Administracion de correos

Káwanihan ng korreo.

Postage, n. [póstedch]

Porte de carta

Bayad sa korreo, bayad sa pagpapadala ng sulat.

Postage-stamp, n. [póstedch-stamp]

Sello de correo

Selyo ng korreo.

Postal, adj. [póstal]

Postal

Nauukol sa korreo.

Posterior, adj. [postírior]

Posterior; trasero

Hulí; sa hulihán, sa pwitan.

Posterity, n. [postériti]

Posteridad

Inapó, angkán.

Postern, n. [póstern]

Postigo

Pintuan sa likurán.

Posthaste, adv. [postjést]

A rienda suelta

Karimot.

Postman, n. [póstman]

Cartero, correo

Tagapagdalá ng sulat, kartero.

Postmark, n. [póstmark]

Timbre de posta

Tatak ng sulat.

Postmeridian, n. [postmerídian]

Postmeridiano

Maka á las dose ng araw hanggang hating gabí.

Postpone, v. [postpón]

Posponer, diferir

Ipagpaliban.

Postscript, n. [póstscript]

Posdata

Habol [sa isang sulat].

Posture, n. [póstiur]

Postura

Tayô, lagay.

Posy, n. [pósi]

Ramillete de flores

Bungkos na bulaklak.

Pot, n. [pot]

Marmita, olla

Palayok, anglít.

Pot, v. [pot]

Preservar en marmitas

Tinggalín sa palayok.

Potable, adj. [pótabl]

Potable

Naiinom.

Potage, n. [pótedch]

Potaje

Ulam.

Potash, n. [pótash]

Potasa

Potasa, sosa.

Potato, n. [potéto]

Patata

Patatas, papas.

Potency, n. [pótensi]

Potencia, fuerza, poder

Kapangyarihan, lakas.

Potent, adj. [pótent]

Potente, poderoso

Makapangyarihan.

Potentate, n. [pótentet]

Potentado

Harì, kápunupunuan.

Potential, adj. [poténcial]

Potencial

Nauukol sa kapangyarihan.

Pother, n. [pódzer]

Baraunda, alboroto

Kagulo, kaingáy.

Potion, n. [pócion]

Pocion, bebida medicinal

Iínuming gamót.

Potlid, n. [pótlid]

Cobertura de olla

Bungangà ng palayok.

Potter, n. [pótter]

Alfarero

Magpapalayok.

Pottery, n. [póteri]

Alfarería

Gáwaan ng palayok.

Pouch, n. [póuch]

Bolsillo, faltriquera

Supot.

Poulterer, n. [pólterer]

Gallinero, pollero

Tangkal, kulungán ng manok.

Poultice, n. [póltis]

Cataplasma

Panapal.

Poultice, v. [póltis]

Poner una cataplasma

Itapal.

Poultry, n. [póltri]

Aves caseras

Mga alagang manok.

Pounce, n. [páuns]

Garra del ave

Kukó ng ibon.

Pound, n. [páund]

Libra

Librá.

Pound, v. [páund]

Machacar, moler

Durugin, dikdikín.

Pour, v. [poúr]

Echar ó vaciar líquidos de una parte en otra

Ibuhos, iligwak.

Pout, v. [páut]

Enfurruñarse, ponerse ceñudo

Magmungot, magkunót ng noo.

Poverty, n. [póverti]

Pobreza, miseria

Hirap, kahirapan; kasalatán, dálitâ, karalitaan, karukhaan.

Powder, n. [páuder]

Polvo; pólvora

Pulbós; pulburá.

Powder, v. [páuder]

Polvorizar, moler, desmenuzar

Dikdikin, bayuhín, durugin.

Power, n. [páwer]

Poder, potestad, autoridad

Kapangyarihan.

Powerful, adj. [páwerful]

Poderoso; eficaz

Makapangyarihan; mabisà.

Powerless, adj. [páwerles]

Impotente; ineficaz

Walang kapangyarihan, mahinà, walang bisà.

Practicability, n. [practicabíliti]

Posibilidad de hacer una cosa

Pangyayaring máisagawâ ang anomang bagay.

Practicable, adj. [práctikebl]

Practicable

Máisasagawâ.

Practical, adj. [práctical]

Práctico

Bihasá, sanáy.

Practice, n. [práctis]

Práctica, costumbre

Kabihasahán, kasanayán, pagkahirati.

Practice, v. [práctis]

Practicar, ejercer

Magsanay, mabihasa, magsagawâ.

Prairie, n. [préri]

Pradería

Parang.

Praise, n. [prez]

Alabanza; fama, renombre

Puri, papuri; paunlak, kagitingan, kabantugan.

Praise, v. [prez]

Aplaudir, alabar

Pumuri, magpaunlak.

Praise-worthy, adj. [prés-worzi]

Digno de alabanza

Kapuripuri, dapat paunlakan.

Prance, v. [prans]

Cabriolar

Magluluksó, maglulundág.

Prank, n. [prank]

Travesura, locura

Kalikutan, kaululán.

Prate, n. [pret]

Charla

Satsat.

Prate, v. [pret]

Charlar

Sumatsat.

Prattle, n. [prátl]

Parlería, charlatanería

Tabíl, katabilan, satsat.

Prattle, v. [prátl]

Charlar

Magsasatsát.

Pray, v. [pre]

Orar, rogar, suplicar

Magdasal, manalangin; sumamò, mamanhik.

Prayer, n. [préyer]

Oracion, súplica, ruego

Dasal, panalangin; samò, pamanhík.

Prayer-book, n. [préyer-buk]

Libro de devociones, devocionario

Aklat-dásalan.

Preach, v. [prich]

Predicar

Mangaral, magsermon.

Preacher, n. [prícher]

Predicador

Tagapangaral, tagapagsermon.

Preaching, n. [príching]

Predicacion

Pangaral, sermon.

Preamble, n. [príambl]

Preámbulo

Páuna, paunawà, tagubilin.

Prebend, n. [prébend]

Prebenda

Upa ó bayad sa kanónigo.

Precarious, adj. [prikériœs]

Precario, incierto

Dì maasahan.

Precaution, n. [pricocion]

Precaucion

Ingat, pag-iingat.

Precautionary, adj. [pricociéneri]

Preventivo

Maingat.

Precede, v. [pricíd]

Anteceder, preceder

Ipagpauna; umuna.

Precedence, n. [prisídens]

Precedencia

Pagkauna.

Precedent, adj. [prisídent]

Precedente, antecedente

Sinundan, náuna.

Precept, n. [prísept]

Precepto

Utos.

Preceptor, n. [pricéptor]

Preceptor

Nag-uutos.

Precinct, n. [prísinct]

Precinto, límite, lindero

Pook, hangganan.

Precious, adj. [prícies]

Precioso

Mahál, mahalagá.

Precipice, n. [présipis]

Precipicio, despeñadero

Bingit ng bangin.

Precipitate, v. [prisípitet]

Precipitar

Sumugba, dumaluhong, magpakabiglâ.

Precipitate, adj. [prisípitet]

Precipitado

Dalídalì, dalosdalos, pabiglâ.

Precipitation, n. [prisipitécion]

Precipitacion

Dalos, daluhong, sugbá.

Precipitous, adj. [prisípitœs]

Precipitoso

Biglangbiglâ.

Precise, adj. [prisáis]

Preciso; exacto, puntual

Kailangan, karakaraka; ganap.

Precision, n. [prisísion]

Precision

Pangangailangang karakaraka.

Preclude, v. [pricliúd]

Prevenir, impedir alguna cosa anticipadamente

Pagpaunahan.

Precocious, adj. [pricóciœs]

Precoz, prematuro, adelantado

Maagap; maaga, dî pa panahon.

Precocity, n. [pricóciti]

Precocidad

Agap; aga.

Preconceive, v. [priconsív]

Concebir ó imaginar anticipadamente

Mágunitâ ó gunitain kapagkaraka.

Preconcert, v. [priconsért]

Concertar, convenir ó estipular de antemano

Makipagkáyarî muna.

Precursor, n. [prikúrsor]

Precursor

Ang nangunguna.

Predecessor, n. [predisésor]

Predecesor, antecesor

Ang hinalinhan, ang sinundan.

Predestination, n. [predistinécion]

Predestinacion

Talagang pagkakaukol kapagkaraka.

Predicate, v. [prédiket]

Afirmar

Magpatunay, magpatotoo.

Predication, n. [predikécion]

Afirmacion

Pagpapatunay, pagpapatotoo.

Predict, v. [pridíct]

Predecir, profetizar

Humulà.

Prediction, n. [pridíccion]

Prediccion

Hulà.

Predilection, n. [pridiléccion]

Predileccion

Tanging pagmamahal.

Preeminence, n. [priéminens]

Preeminencia

Karilagan, kasakdalan, kadakilaan.

Preeminent, adj. [priéminent]

Preeminente

Marilag, sakdal, dakilà.

Preface, n. [préfez]

Prefacio, prólogo

Paunawà, páunang hiwatig.

Prefer, v. [prifér]

Preferir

Pumilì, humirang.

Preferable, adj. [préferebl]

Preferible

Mapipilì.

Preference, n. [préferens]

Preferencia

Pilì, hirang.

Prefix, n. [prífics]

Prefijo

Panugpong sa unahan ng salitâ.

Prefix, v. [prífics]

Prefijar

Iugpong, isugpóng.

Pregnancy, n. [prégnansi]

Preñez

Kabuntisán, pagbubuntís.

Pregnant, adj. [prégnant]

Preñada

Buntís.

Prejudge, v. [pridchádch]

Formar juicio antes del tiempo debido

Hatulan ng dî pa nalilitis.

Prejudice, n. [prédchiudis]

Perjuicio, detrimento

Kapinsalaan, sirà.

Premature, adj. [primatiúr]

Prematuro

Walâ pa sa panahon, maaga, maagap.

Prematureness, n. [primatiúrnes]

Madurez ó sazón ántes de tiempo

Kaagapan.

Premeditate, v. [priméditet]

Premeditar

Magmunimunì muna.

Premeditation, n. [primeditécion]

Premeditacion

Bantâ, balà.

Premier, adj. [prímier]

Primero

Una, panguna.

Premium, n. [prímiam]

Premio, remuneracion

Gantí, ganting palà, pabuyà.

Preoccupation, n. [priokiupécion]

Preocupacion [del ánimo]

Pagkalibáng.

Preparation, n. [preparécion]

Preparacion

Paghahandâ, pag-agap.

Preparatory, adj. [pripáratori]

Preparatorio

Nakahandâ.

Prepare, v. [pripér]

Preparar, prevenir; prepararse, disponer

Maghandâ, umagap, humandâ, tumalagá.

Preponderance, n. [pripónderans]

Preponderancia, superioridad de peso

Pangingibabaw sa kaigihan; kabigatan sa timbang.

Preponderate, v. [pripónderet]

Preponderar, pesar mas que otro

Mangibabaw sa kaigihan; bumigat kaysa iba.

Preposition, n. [prepocícion]

Preposicion

Pagkakauna sa lagay.

Prepossessing, adj. [preposésing]

Atractivo

Magaan ang dugô, mapanghalina ng loob.

Preposterous, adj. [pripósterœs]

Prepóstero, absurdo

Tiwalî, balintunà.

Prerogative, n. [prirógativ]

Prerogativa, privilegio exclusivo

Pagkakatangì, kapahintulutang bukod-tangì.

Presage, n. [présedch]

Presagio; pronóstico

Kutog; hulà.

Prescribe, v. [priscráib]

Prescribir, ordenar; recetar

Magtakdâ, rumeseta.

Prescription, n. [priscrípcion]

Prescripcion, receta medicinal

Pagtatakdâ, reseta.

Presence, n. [présens]

Presencia; talle

Harap, harapán, pagharap; anyô.

Present, adj. [présent]

Presente, actual

Nakaharap kasalukuyan.

Present, n. [présent]

Presente, regalo, el don

Kaloob, bigay, regalo, pasalubong.

Present, v. [présent]

Presentar, dar a conocer; manifestar, mostrar

Ipakilala, iharap; ipahayag, ipakita.

Presentable, adj. [priséntabl]

Presentable, decente

Máihaharap, máipakikilala, hindî ikahihiyà.